Våra minnen kommer alltid finnas kvar, precis som rosetterna på väggen som vi kämpade ihop tillsammans.

Tiden vi hade ligger mig varmt om hjärtat. En gång var du mina tankar och min vardag. Det var med dig jag kämpade och slet, försökte få dig att bli bättre. Och det blev du. Du blev så bra som du någonsin kommer kunna bli. Du blev en liten tiger :)

Och alla gånger du dumpade mig i alla möjliga hinder. Alla blåmärken, trasiga ridbyxor och nyinköpta hjälmar jag fått pågrund av dig. Men allt var det värt, för till slut så blev vi ett team. Du visste vem jag var och du försökte alltid, hur fin som helst.

Nu är det en annan häst som jag går in till. En annan som dumpar mig lite varstanns. Det finns ett annat team nu.

Men det finns en anledning till att jag fortfarande går in och ger dig halva äpplet, och om du inte är där så får det vänta på dig i krubban. Du gav mig en betydelsefull ponnytid, det är inget man glömmer i första taget.

Idag när hösten kom

Nu har sommarn sagt sitt och galopper över torra ängar är ett minne blott.

Vinterkläder ska införskaffas och reflexer kanske plockas fram igen.

Hur gör man för att inte deppa ihop i höstmörkret?

Fokar på nästa tävling?

Hur gör ni?

Har hittat en jättefin och rolig hemsida för oss som gillar att ha det lilla extra på tävling. Priserna är inte alls orimliga och dem gör plastronger jätte fina! Finns kanske ett 40-tal att välja på och kostar runt 150kr.

Dem jag har valt ut är några som jag skulle vilja beställa. Riktigt riktigt fina, och dem finns ialla möjliga färger och material.

Dressyren och dess tjusning

Varför fastnar så många vid att dressyr är tråkigt?

Är det för att ballansen inte sitter än eller att alla hjälper inte kommer till sin rätt.. Eller är det kanske hästen som inte orkar/ förstår än vad ryttaren ber den om?

Det finns många anledningar att dra sig för dressyren- om den inte fungerar åt rätt riktning vill säga.

Sedan finns det dem som har blivit skrämda från hoppningen, och kanske inte har just den ballans och det modet som krävs för den fartfyllda grenen. Dem kan känna att dressyren är trygg, du får veta programmet du ska träna in veckor innan tävlingen och du har punkter som hela tiden visar vad du ska göra och när.

Kanske är man lite av ett kontroll freak som vill ha vägen utstakad framför sig, och helst inte vill veta av några överaskningar?

Dressyren för mig handlar om mycket fina hjälper som får hästen att dansa fram. Spänningen i att alltid kunna utvecklas och göra saker bättre, att varje gång du gör en övning kan den bli ett snäpp bättre, oavsett om det gäller mer energi, rundare innersida eller att du ska dra tillbaka ytteraxeln lite.

Det är så otroligt mycket jobb, det är sånt som är kul!

Vad betyder dressyren för dig?

Hysterisk rolig video, måste sses!!

Ajuste, sitter och fnular på ett nytt inlägg med "pratbubblor". Någon intresserad?