Smokey är verkligen unik, skäckar brukar oftast vara lite mer kallblod, rubust huvud, mycket hovskäck och ha en kantig form om dem ens går på tygeln. Smokey är därimot lite mer ädel, långa ben, stort steg, rund form.

Det finaste är att han har fina linjer i sin skäck färg, dem är relativt raka, alla fyra benen är vita, huvudet är helt svart.

Han är verkligen fin, huvudet är nätt och vackert format, ögonen utrycksfulla.

Folk brukar säga att han är maffig att se på, och jag kan inget annat än hålla med. Så himla fin!

 

 

Jag och ponnyn La Petite i full fart påväg ut -97

 

 

Att rida på ridskola har sina nackdelar. Man kan inte rida när man vill, hur man vill. Man är låst. Tävlingskarriären är mycket begränsad.

Det finns också många fördelar med ridskolan, jag har lärt mig och lär mig fortfaranda obeskrivligt mycket. Jag har lärt mig

att rida fler än 30 st olika hästar, med hjälp dessutom. Fördelen med att ha ett vakande öga över sig är att jag alltid får hjälp i rätt riktning, ovanor jobbas snabbt bort.

 

Våra riskolehästar går ute i en stor hage tillsammans, i minst 6 timmar varje dag. Därmed är rangordningen redan uppdelad, dem har fått sin stimulans tillförsett och dem får vara hästar på riktigt. Vi ser dem inte ens när dem har sprungit iväg, så hagen är verkligen stor.

För det mesta så är skadorna på dem hagskador, nästintill aldrig är det pågrund av arbetet på lektionerna. Dem får varierad träning, vissa dagar med nybörjare, det vill säga lättare pass med mycket skritt och trav, och vissa dagar blir det hopp/dressyr träning med duktiga elever som kan trimma till dem.

Dem rids även ibland av ridlärarna, och ser någon hängig ut, lite tröttare så får den gå mindre lektioner eller får en extra vilodag om det behövs.

 

Varje vecka går utrustningen igenom, schabraken byts ut och vissa får byta sadlar då dem musklar om sig.

Dem mår verkligen bra våra hästar, trivs med sitt jobb och skulle dem inte det så blir dem oftast sålda vidare.

Med kunnig personal kommer man riktigt långt, man får hållbara hästar som kan gå med på allt från första travturen till mycket avancerade övningar och hoppbanor.

Sork är verkligen en ridklubb för sig.

 

 

 

Modell: Kingsland bomber unisex
Pris: då 1700kr, nu mycket billigare
butik: Lyckås Ridsport

Passform: Mot andra bomber jackor jag ridit i så är den helt outstanding, mudden längst ned åker sällan upp, den är mycket varm trots sin storlek (jag överlevde hela vintern i den) och den är snygg
Leveranstid: Ingen, fanns inne i butiken
Produktens minus: Måste väl vara att den lätt blir smutsig och blir då lite smutsbrun istället för den djupa bruna den igentligen är.
Produktens plus: God passform, slittålig, och prisvärd.

 

Intressanta inlägg kommer frammåt kvällem, håll utkik!

 

 

 

En ridgrupp förra tisdagen

 

Den Frisiske Fulingen

Den frisiske fulingen hittar man oftast vid en dator, i full färd att tanka ned en massa olaglig musik och film.
Det är av han du kan få tag på filmerna som inte ens har gått på biograferna ännu.
Den frisiske fulingen tycker även om mörka nätter, då den kan gömma sig för sina vänner och alla sina fiender.
Som ni kanske förstår så är inte den frisiske fulingen särskillt vänskaplig, den säger knappt hej när den möter sina vänner och den tillbringar en stor del framför spegeln.
Den frisiske fulingen gillar snabba bredband, solförmörkelser och lättklädda tjejer.






Ardentisk soffpotatis

Den adrentiska soffpotatisen är inte särskillt svår att hitta, den är snarare svår att flytta.
Med sina 1,8 ton, varar magen väger mer än 80%, så har den inte så lätt att vända sig om i en lättare sov ställning.
Man ser den oftast när den försöker lura folk till att hämta saker åt honom. Lika lat är han snäll, den ardentiska soffpotatisen. Igentligen för snäll för sitt eget bästa, då folk drar elaka skämt på dennes bekostnad.

Om den ardentiska soffpotatisen fick välja så skulle världen vara en enda stor klöveräng, med till hörande maddrasser såklart.




Liten Pyroman

Den lilla pyromanen är en underlig figur, ingen vet hur den kom in i landet, men troligen genom smuggelgods.
Den lilla pyromanen används främst till att bära runt på saker, oftast barn. Om den är vidare duktig på sin uppgift lämnar vi åt ödet (som dem flesta föräldrarna också verkar göra).
Den lilla pyromanen känner man lätt igen på dem korta, men ack så knubbiga benen, den övervuxna pannluggen och dem små, onda, bakvinklade öronen.
Den gillar långa kvällspromenader, lättantändliga byggnade och anorektiska barn.

Alla rider vi för tränare för att utvecklas. Man är inte där för att visa upp sig eller för att påpeka att man är bättre än någon annan. Precis alla har något att jobba med, och dem som inte kan erkänna det ljuger tyvärr bara för sig själva.
Jag har massor att jobba med. Nästan exakt hela tiden. I alla gångarter, i båda varven. Sen gör vi saker som är bättre och saker som är sämre, men det betyder inte att man är färdig med dem bättre sakerna.
Alltid finns det något som kan slipas på, förvbättras. Allt ifrån ställningen till skänkelläget i en sluta kan man jobba med.

Sen är det såklart olika från ekipage till ekipage. Jag jobbar säkert med helt andra saker med smokey än när någon annan rider honom. Samma sak om jag sitter upp på någon annan häst så rider jag säkert annorlunda och tänker på andra saker.
Men det är väll charmen med ridsporten, att få befinna sig i nuet och inte ha tid att tänka på något annat.


Det tycker jag kan vara befriande ibland, vi har alltid så mycket i skallen att komma ihåg, fundera över, oroa oss över osv.
I ridningen måste du vara med exakt hela tiden, ge hjälpgivning, se vägen kanske planera upp distansen m.m.
Otroligt skönt att bara kunna släppa allt man har där hemma och bara vara, rida, och inverka rätt.


Skitsnack i stallet då? Åter igen så påpekar jag att alla är där för att lära sig. Jag tycker inte att det behövs mer igentligen.
Klart att en ridskoleryttare ska kunna matcha och linda inför en lektion, vad är negativt i det?
En privatryttare skall kunna tömköra och longera en hel vecka utan påpekning, har man tappat suget för en stund så har man.
Jag orkar inte med skitsnack. Dem som håller på med sånt har alldeles för mycket fritid, dem kanske ska jobba mer på sina egna problem i stället...

 

Ska bli bättre med bilder här på bloggen, ta mer när jag rider osv.

Annars så är det super härligt väder, till och med utebanan håller på och torkar upp för fulla muggar, NICE!
April är en mellan månad när det gäller tävlingar för våran del, maj blir mer hektisk. Men vi utnyttjar tiden till fullo och tränar på :)

Snart är pålleposten redo att skickas ut också, bara små justeringar kvar. Jag och Ewan har redan planerat nästa nummer och ska börja jobba på det den här veckan, det går bra nu.

Annars så får jag önska er en fortsatt trevlig tisdag!

 

 

En häst ska ha rätt till daglig utevistelse är min åsikt. Vad tycker du?

 

 

Bevaka oss som ni bevakar fotboll så lovar vi fler glädjetårar

 

I söndags rördes 10 000 personer till tårar i Scandinavium efter att först ha jublat så taket höll på att lyfta och applådåskor fick luften att vibrera. Och vad var det då som rörde upp denna känslostorm i Göteborgsarenan? Vad berörde oss alla så intensivt?

 

Jo, vi såg en stjärna tändas på ryttarhimlen. En sannsaga om en flicka som kämpat mot höga odds och som i söndags slog de etablerade männen och kvinnorna som haft både pengar och bättre förutsättningar. Angelica Augustsson kunde inte begripa att hon stod där, som vinnare av den första världscupen hon startat i. Hon fick inte fram ett ord - tårarna rann. På henne och hela publiken.

 

Angelica visade att det är möjligt. Det är möjligt att en ung svenska slår världseliten. Det är möjligt att ta sig ända upp utan att vara född med silversked i mun eller med föräldrar som är i sporten. Det är möjligt för ett litet land som Sverige att bli världsbäst inom ridsport. Varför?

 

Jo, vi har en bredd i ridsport som inget annat land kan uppvisa. Våra cirka 500 ridskolor runt om i landet ger många en chans att rida, något som i andra länder bara är förbehållet de riktigt rika. Vi har 500 000 personer som uppger i undersökningar att de rider. Svenska Ridsportförbundet har 26 000 licensierade tävlingsryttare, och totalt enligt Jordbruksverkets statistik finns cirka 370 000 hästar i landet.

 

Det är mest per capita i världen. Den totala hästnäringen i Sverige omsätter 48 miljarder och genererar över 28 000 avlönade heltidsarbeten. Inom jordbruket är det den femte största inriktningen.  Ridsport är inte någon gullig tjejhobby - utan numera en seriös sport och stor näring med fortsatt stor växtkraft! Hästarna håller vårt landskap öppet.

 

Det är också en tuff sport. Små tunna flickor bär tungt och hanterar djur som kan väga uppemot 600 kilo. Det krävs mod, ansvar och tydlighet i kommunikationen. Många arbetsgivare älskar att anställa hästtjejer " De är vana att hugga i och är stabila och lojala", sade en företagsledare jag pratade med.

 

Forskning visar också att stallet är en ledarskapsskola för tjejer. Men det är även friskvård för vuxna samt en av de största handikappsporterna och en utmärkt rehabilitering.

 

De stora ridsporttävlingarna drar tusentals besökare. Göteborg Horse Show i helgen hade ett snitt på över 10 000 besökare perföreställning, över 70 000 besökare totalt, men under hela helgen syntes inte en polis. Ridsportpubliken är kunnig, sportslig och entusiastisk - här finns inga huliganer!

 

Men av hela denna spännande, komplexa och omfattande värld syns väldigt lite i media. Varje häst, varje ryttare, varje stall har sin story, från ridsportens värld finns mycket att berätta.

 

Börja bevaka sporten och näringen seriöst på sportsidor och näringssidorna i tidningarna. Ge oss några minuter i radio och TV. Vi lovar att ställa upp och hjälpa till att konstruera tävlingssystem, tabeller och diagram så att det går att göra överskådligt som andra sporter.

 

Ridsporten kan vara svår att sätta sig in i, men vi hjälper gärna till, berättar och förklarar för att ni ska kunna förmedla spänningen, glädjen och resultaten till era läsare! Respektera oss hästtjejer - och killar. Ridsporten är den enda olympiska idrotten där män och kvinnor tävlar tillsammans mot varandra utan åldersklasser. Visa respekt mot oss och det vi gör genom att rapportera om oss precis som ni gör om fotboll, hockey och längdskidor.

 

Då gråter vi igen - men bara glädjetårar!

Gunilla Wikman, vice ordförande Svenska Ridsportförbundet

 

Hästens ”klädsel”

Vilken utrustning är tillåten? Vad får hästen ha, och vad får den inte ha, inne på tävlingsbanan? Här är reglerna gällande lokal tävling och uppåt.

Regler gällande utrustning:

• Häst och ponny måste ha nummerlapp (på alla tävlingar). Man skaffar en nummerlapp själv med sitt nummer, som man får reda på av arrangören. Har du ingen nummerlapp, eller felaktig nummerlapp, kan överdomaren utdöma böter. Nummerlappen ska fästas så att den syns, tex i tränset, på schabraket eller på förbygeln.

• Sadling och betsling är i princip fri, dock är tungband inte tillåtet. För ponny finns begränsningar på vilka bett som är tillåtna och för ungponnyklass/avdelning finns ytterligare begränsningar. (I TR visas det med bilder och text vilka bett som är tillåtna i ponnyklasser. Läs även listan längst ner i artikeln.).

• Nosgrimman måste vara flat och av läder. Tillåtna nosgrimmor: Remont, engelsk, aachen, pullar.

• Stigbygeln måste hänga fritt, fäst i stigbygelkrampan och på utsidan av sadelkåpa.

• Det är tillåtet att ha insektsskydd och/eller luva.

• Får endast ha martingal med löpande ringar, alla andra hjälptyglar är förbjudna.

• Tyglarna måste vara fästa i bettet eller direkt i huvudlaget.

• Hackamore och gags (där tyglarna är fästa i nack- eller sidstycket och löper genom bettringarna) är tillåtet i storhästklasser.

• Vid framhoppning till 1.30-klass och lägre får inga hjälptyglar användas. I högre klasser är alla hjältyglar tillåtna på framridningen, dock ej på banan. Martingal med löpande ringar är dock tillåtet, även inne på tävlingsbanan.

• Om du har fårskinn/plysch på sidostyckena eller nosgrimman så får det stå ut max 3 cm från hästen/ponnyn.

• För alla hästar t.o.m. 7 års ålder finns regler för bakbensskydd: varje skydd får väga max 200 g. Skyddet måste täcka kotan. På insidan av benet får skyddet vara max 15 cm högt. På utsidan av benet måste skyddet vara minst 5 cm högt. Insidan måste vara mjuk. Knäppningen får bara ha en rem som inte får vara elastisk och måste knäppas på utsidan på benet.

 

 

 

 

Tillåtna bett för ponny:
(Hästar får tävlas med valfri betsling)

• Tränsbett med fasta ringar, med eller utan parerstänger

• Oledat tränsbett rakt eller svagt böjt i gummi eller syntetmaterial.

• Galoppbett

• Tränsbett

• 3-delat tränsbett (ungponny måste ha rund mittdel)

• Hanging cheek snaffle (Ej ungponny)

• Rakt oledat metallbett, även tillåtet med fasta ringar.

• Tränsbett med roterande delar (Ej ungponny)

• Tränsbett med roterande mittdel (Ej ungponny)

• Oledat pelhambett. Med delta eller tygeln fäst direkt i stora ringen (Ej ungponny)

• Ledat pelhambett. Med delta eller tygeln fäst direkt i stora ringen. Kindkedja ska användas (Ej ungponny)

• Oledat pelhambett med böjt mittparti. Med delta eller tygeln fäst direkt i stora ringen. Kindkedja ska användas. (Ej ungponny)

• Pelhambett får endast användas med en tygel. Tygeln skall fästas antingen i ett delta eller direkt i stora bettringen

• Ledat thiedemanbett/jaktstång. Kindkedja ska användas. (Ej ungponny)

• Oledat thiedemanbett/jaktstång med böjt mittparti. Kindkedja ska användas. (Ej ungponny)

• Om thiedemanbettet har skåror i bettringarna så måste delta användas om du vill använda skårorna, annars fästs tygeln direkt i bettringen (inte i skårorna). Gäller både ledat och oledat thiedemanbett/ jaktstång med böjt mittparti.

• Pessoabett med en eller två 'nedre' ringar, med eller utan delta. Tygeln får fästas i valfri ring. (Ej ungponny)

• Hackamore med skänkel som är max 20 cm får på svenska tävlingar användas på ponny över 7 år. (Ej ungponny)

 

Ej tillåtet:

• På ponny får inga andra hjälptyglar än martingal med löpande ringar användas. Gäller hela tävlingsområdet.

• Blinkers och huva är förbjudet.

• Det är inte tillåtet för ryttaren att på något sätt färsta någon del av sig själv till hästens utrustning .

 

Källförteckning: TR för hoppning

 

 

- När du vänder upp i programet mot sista halten så ser dommaren alltid så oförskämt sur och allvarlig ut, även fast du själv är nöjd och ler av glatta livet.

- Du kan känna skvättar av panik när du ser innan start att en knopp håller på att gå upp. Samma sak gäller om du ser att dina stövlar är leriga över vrist höjd.

- Att du aldrig behöver oroa dig för att ha fläckar eller annat på rumpan, du sitter endå ned hela programmet. Stackars hoppryttare!

-Du polerar som en galning hemma så att hästen ska skina men på något sätt så lyckas den alltid komma ut ur transporten i ett helt annat skick än när du tidigt på morgonen ledde in hästen i den...

-Varför är alltid fusklappen på programmet så långt borta när du behöver den som mest?

- Hur man alltid känner sig lite fjompig när man går med tävlingskläder utan hästen..

- Att plastrongjäveln aldrig kan ligga rätt i mer än 2 sekunder i sträck.

- Att hästen äter med samma hyffs som en gris när man är på bortaplan så att man får ägna en timme extra till att skura rent transporten när man kommer hem..

- Hur folk alltid tycks glömma bort Detärhögerregel! och skrittinnanförspårenförfanregeln och riddinaförbannadeprogramdelarnågonannanstansregel och attfåhästenpåtygelnskadutränapåhemmaregeln och vadbraattdugjordehaltpåspåretnärjaggalopperarbakomdittmifforegeln.

-Vilka blickar man får på tävling när man rider fram haha det kan vara allt från: jag vill köpa din underbara häst-blicken, ska vi byta?-blicken till Slakthuset ligger ditåt-blicken..

- Hur folk med skäckar alltid ler mot varandra, just för att deras hästar har en cepefärg haha vi cpn håller ihop.

- Att man alltid lyckas få ångest om man har hört startsignalen eller inte.. sen att den låter högre än en atombomb tänker du aldrig på i panik ögonblicket..

Nu är vi anmälda till resten av allsvenskans omgångar. Det blir fullt så obeskrivligt fort!

Och då är inte just dem här tävlingarna jätte populära, det finns dem som blir fulla på mindre än 5 min, det är ju sjukt..
Menmen, skulle inte allt gå i lås så går det alltid att ta bort sin anmälan.
Det som suger mest är ju att sista omgången är samma datum som vi har km i dressyr.. men å andra sidan är det typ guld att åka iväg och tävla borta, skulle inte byta bort det mot allt i världen.


Mina förväntningar på smokey står ungefär på att han inte ska hoppa över dressyrstaketen och springa hem, ungefär där har vi lagt ribban. Jag tror det är bäst så, så får vi bli överaskade istället om han sköter sig och kanske slappnar av några steg inne på banan. Han är jätte fin och jo visst kan han plocka poäng, men å andra sidan är han en häst med både åsikter och nerv för en hel ridskola så man vet aldrig vad han kan hitta på.


Jag är bara glad för att domaren kommer sitta i ett domarbås och inte nere i ridhuset vid ett bord, haha han skulle ju fan dö om vi var tvungna att trava rakt emot det enormt skräckinjagande bordet, och till råga på allt så har dem PAPPER som är vita där!!!!
hahaha :P bra att jag känner min häst utan och innan ;)

Politisk åskådning: Är väldigt skeptisk till all slags religion. Man skulle nog kunna säga att jag e ateist.

Dock har jag förståelse och full respekt för folk som är troende, det passar inte mig bara.

Styrka: Inom ridningen så är nog min styrka min ballans och mina långa ben, det är lätt att hitta en naturlig postion i sadeln.

Svaghet: Min svaghet är även sitsen, som alltid måste slipas på.

 

Jag uppskattar: Positiva och inspirerande människor.

Detta imponerar inte: Avundsjuka och folk som snackar skit.

 

Projekt: bloggen kan man kalla för ett projekt.

Dagens motto: Kasta inte mer skit än vad du behöver