Vi red fram och han kändes ganska okej. Nu har dem lagat sargen i tältet så det sitter sprillans as äkliga plankor här och var, så han var lite spänd i början. Jag tog rygg på en orädd häst och red på precis som vanligt tills han slappnade av, mycket ben och millimaliskt med hand så att han vågar komma fram genom ryggen.

 

I vänster varv så plockade jag och plockade. Han kom loss ganska fint till och från och när vi sedan gick över till slutor på stora mitt volten så visste jag knappt vilket varv vi var vi. Detta är i vanliga fall en stor grej för oss, i vänster varv måste jag rida helt annorlunda och backa upp honom till 200% för att kunna genomför samma övning som i höger varv där allt bara flyter och jag kan sitta stilla och plocka upp formen.

 Vi fortsatte travarbetet ett tag med inlägg av 10m volter.

Och jises vad jag fick rida idag, för att ha honom framme, ihop, i LA formen utan att han rusar iväg och samtidigt sitta bra själv och ha honom loss runt innerskänkeln, det var inte lätt.

Hade träningsvärk i magmusklerna dagen efter haha! Men han sprang fint i den högre formen och tog i rätt så det var kul.

Åsa har ju ganska stora krav på just det där när vi dressyr tränar, upp med nos och form och sen fortsätta i det läget. Iallafall i övningar som är på rätt nivå, när det blir svårare lägger vi ned honom först.

 

Vi gick sen över till galopp övningarna, lite fattningar och avbrott från skritt samt förvänd galopp.

Här hade jag problem kan man väl säga haha!

I början tog han inte skänkeln alls, ville dra iväg innan fattningen, samt slet sig ur handen. riktig seg propp.

så, till slut fick jag jaga iväg honom i fullt ös så att skänkeln gick igenom. Jag blir verkligen tokig på sånt där. Fram är Fram och det är NU, inte om 4 steg när det behagar hästen.

För om man skulle nöja sig med det skulle dressyrprogrammen se väldigt märkliga ut när man tävlar.

 

Efter det rejset (som inkluderade 3 varv på volt i korsgalopp och till slut ett byte bak) så blev övergångarna riktigt bra och fattningarna lite spända men väldigt explosiva och på hjälpen. Det är där jag vill ha honom. Man ska förbereda noga, sen när man duttar till i hjälpen ska det bara braka loss i en härlig rund galopp. Hästen ska tänka JA.

 

MEN! eftersom att han blev så vaken och allert blev han såklart spänd sen för hörnor och plankor och andra hästar och gud vet vad så dem förvända var ju inget att hänga i julgranen. Tappar takt, blir snabb, sliter sig fri i övergången, faller isär vid minsta halvhalt osv.

Men jag känner att nu tog jag fighten med att han ska ta skänkeln och det är viktigare än alla förvända galopper i världen. Det vet jag att han kan och har på papper 9or på dem på tävling när han är avslappnad, det är svårt på träning att få till faktiskt.

 

När vi travade av fick jag den hemskaste känslan i handen ever, han bara drog och drog tyglarna ur händerna på mig samtidigt som han sprang i symaskin trav. jag gav det två varv utan bättring sen hoppade jag av och gick med honom. Ingen mening att rida på det när man vet att vi inte har någon tid kvar att göra traven normal igen.

Han var skapligt trött efteråt busen.

 

Den traven vi hade idag och dem övergångarna som blev efter tillrättavisningen, dem lever jag på till nästa vecka. <3