Red på Faro i onsdagsgruppen.

 

Han var lite sur faktiskt redan när jag gjorde i ordning honom, och det höll i sig och slutade i en väldigt pessimistisk inställning när jag satt upp haha. Fick redan från början bli lite tokig på honom så att han tog skänkeln.

Man blir ju galen till slut när man har lagt till skänkeln 3 gånger med olika tryck och sedan spöt, utan någon reaktion utan bakåt strukna öron. Han ville lixom gå där i sitt tempo och tyckte att det var nice.

 

När vi red fram travade han på fint fram av sig själv, han segnade ihop när jag ville ha honom rundare, och slutade igen att svara för skänkeln. Det återkom under hela uppvärmningen så jag fick som sagt bli lite galen på honom, ta upp huvet och gasa på innanför spåret så att det hände något. Sen kvicknade han till lagom till övningarna.

 

Vi red lite skänkelvikningar, både i trav och galopp, i höger varv var det riktigt bra! fin balans och rytm, hade inga problem alls att öka eller minska tvärningen. I vänster varv var det knappt att det gick. Han är ju så himla sned, i vänster varv tappar han till och med takten när man kräver sånt där. Speciellt i galoppen, han slår lätt om osv.

Men vi kämpade på, till slut gick han endå åt sidan i en hyffsad trav.

 

Annars så var det här första gången jag kände att vi var för många. Vår grupp brukar annars vara bra scyncade med varandra, men jag fick fan inte ögonkontakt en enda gång, folk höll sig inte till övningen och travade där vi skulle galoppera osv. så jag fick väl kanske 2 avbrott per varv och på faro så tappar man flytet något brutalt. Varje sånt där onödigt avbrott slår han sig fri och blir missnöjd. Det tar ett tag att få fram honom till handen igen så det var synd.

 

Man blir ju lite irriterad, det var inte direkt några super svåra vägar vi red. Riktigt trist.

 

Men, Faro var helt okej i slutet, han piggade på sig lite.

Det roliga är att när han är såhär motig så blir det direkt mycket svårare att få honom lång och rund i formen, allt hänger ju på bakbenen som sagt.