Att hitta sin egen ballans har jag pratat mycket med Alice om när hon har tränat för mig.

Det är också något jag kan skriva om här.
Att hitta sin egen ballans handlar om att bli så stabil i sin sits och i sig själv att det inte spelar någon större roll om hästen  tex. slår sig fri, studsar, drar iväg, segnar ihop, kastar sig osv. Du kommer endå vara i din egen ballans, och kan då rida igenom såna situationer.
Det gäller att hitta sin egen tyngdpunkt, att sitta stilla och bekvämt, känna att skänkeln är tung och att rumpan är tung. Man kan nästan föreställa sig att man är gjuten i en form, i sin lodräta sitsen.
Utan den sitsen så hamnar man lätt i oballans, och hästen känner av detta avsevärt.


När sitsen är stark nog och stabil så kan du faktiskt inverka på hästen bara med vikthjälper.
Och då handlar det inte om att hänga i inner stigbygel för att hästen ska svänga.
Det handlar mer om att om ni ska ta tillbaka, så ska du kunna räta upp dig, kanske föra bak den yttre höften, möjligen benet och lixom sitta till i sätet, sitta emot något språng och hästen reagerar på det!
Sen kanske det tar ett par gånger men i slutet av passet så lyssnar hästen oftast fint på vikthjälper.


Samma sak i hoppningen, är du stabil och stadig i din egen sits så spelar det till slut ingen större roll hur ni kommer på hindret, vilket häst du rider eller i vilket tempo du rider i, du kommer alltid att vara eller komma tillbaka fort till att vara, stabil.
Detta styrker hästen avsevärt också!

Om vi ser på våra tränare, ridlärare eller duktiga ryttare så ser man direkt att dem verkligen har sin egen ballans, dem är otroligt stabila i sin sits, men kan endå inverka maximalt hela tiden.
Det är något man skall sträva efter tycker jag, det ger en en riktig skjuss i rätt riktning i sin utveckling.