Text kopierad från vår älskade, underbara havrepappa! hahahah!

 

 

Det finns ett nätverk som på allvar kallar sig för "Nej till stil". Jag kan inte låta bli att dra på munnen åt det namnet, och jag föreställer mig att de där människorna som är så emot "stil" förmodligen går klädda i foppatofflor, glesbygdskavaj och kepa. För det är så långt ifrån stil som jag kan föreställa mig.

 

Tydligen så handlar det istället om en grupp ponnyföräldrar som är emot att barnen skall hoppa både snyggt och bra när de tävlar i SM på ponny. Gruppen "Nej till stil" tycker att det räcker med att barnen hoppar snabbt och vinner. Den med minst fel och snabbast tid, oavsett hur det ser ut, borde vinna. Man har startat något som kallas för "stilbedömningskriget", och jag suckar tungt i min ensamhet.

 

Jag har läst diskussionerna på Tidningen Ridsports hemsida och det som slår mig är alla de brösttoner som både sidor tar till. Någon tyckte att "stilhoppning kommer att förstöra för ryttarna flera år framöver". En annan menade på att "barnen hade så mycket att tänka på när de red att de inte skulle behöva ta hänsyn till hur de red sin ponny". En tredje var tydligen psykolog och påtalade att det inom bedömningssporter fanns flest anorektiker, självmord mm mm. SUCK!

 

Låt mig bli överdrivet tydlig. Ni är patetiska hela bunten. Vi pratar väl om barn som tävlar på ponny? Stilbedömningskriget... Jag har förresten fått in rykande färska bilder på hur kriget fortlöper. Utanför Strömsholm så har Hoppkommitéen samlat sina styrkor och slagit en järnring runt kansliet

 

 

Samtidigt så anfaller upprorsmakarna i nätverket "Nej till Stil" på bred front och försöker bli av med den dumma stilbedömningen.

 

 

Det så kallade stilbedömningskriget är dagens I-landsproblem, och ni som vill se vad ett riktigt krig är kan ju googla efter bilder på "krigets offer" så får ni se hur det kan se ut utanför er inskränkta värld. Jag tror att "krig" är ett lite väl starkt ord att använda?

 

Jag kan ju lika gärna fortsätta att vara ironisk och meddela att jag själv tänker starta ett nytt nätverk. Jag är emot att något barn skall tvingas riva ett enda hinder när de tävlar. Dessutom så borde inget barn få en bättre tid än någon annan. Därför har jag startat nätverket "Nej till rivningar och tidtagning".

 

Riksidrottsförbundet är Sveriges främsta beslutande organ när det kommer till idrott i det här landet. De menar att idrott för barn i första hand skall vara lekfull, allsidig och bygga på barnens egna behov och förutsättningar. Att barn via idrotten skall lära sig "fair play" och respekt för kamrater och ledare och att resultaten inte skall vara det avgörande vid tävlingar.

 

När det kommer till ponnysporten så är det ta mig fan alltid (o)väsen. Det är dock inte i första hand de aktiva barn och ungdomarna som har synpunkter, utan det är deras föräldrar. Det är ständigt uppblossande "krig" om än det ena och än det andra. Att vara en ponnyförälder verkar vara detsamma som att vara ständigt upprörd över något som påverkar deras barns tävlande.

 

Om ponnyföräldrarna inte är jättearga över att det har införts en fasansfull och orättvis  stilbedömning på SM, så är föräldrarna istället upprörda över borttagna prispengar för barnen, eller för att man ändrar reglerna om mätning så att Brunte (med en mankhöjd på 1,86) inte längre kan gå som en "maxad D-ponny".

 

Varför är ni ponnyföräldrar alltid så arga? Varför tror ni alltid att hela världen är emot er? Varför är det så viktigt för er personligen att era barn vinner? Läs RF:s mål för barns idrott igen, och fundera sen lite på hur ni bidrar till att de målen uppfylls inom ridsporten.