En bra hoppträning för mig är upplagd på ett sätt som passar oss som ekipage i nuet.
Smokey behöver lära sig att byta galopp för hjälpen, alltså är framhoppningen ett utmärkt sätt att lägga fokus på det, att han byter för hjälpen efter små hindrena om han har landat i fel.
Att försöka byta när man byter varv hör också till framridningen tycker jag. Ju fler försök som blir lyckade, desto mer förstår han vad han ska göra.


En hoppträning skall vara på en bra nivå för hela gruppen. Alla ska kunna genomföra övningen, men kanske på olika höjder/tempon.
Jag kanske vill rida en 1m bana för att befästa det eller kanske högre, medans en annan kanske vill rida på en lägre/högre nivå och det ska gå att ordnas.
Ingen ska behöva gå hem och känna att man antingen inte räcker till eller att man hade velat göra något svårare.


En bra hoppträning är inte för svår, ibland ska den töja lite på ens gränser, man ska känna att man ibland kan tycka att det är svårt, att man måste ändra sin ridning osv.
Det ska alltså inte alltid vara plätt lätt för då utvecklas man inte. Självklart behöver man befästa olika saker, inte minst hästens självförtroende för ryttaren och för hinder. Då kan det vara bra att träna på en nivå som man känner sig säker på ett tag.



Efter en bra hoppträning så känner jag att lektionen har utvecklat oss, eller tagit fram något som behöver utvecklas. Jag kan även känna att det var skit kul och att jag vill göra det igen.
Jag är van vid att få konstruktiv kritik efter passet. Jag vill veta vad vi gjorde bra och vad vi ska träna mera på, också hur vi ska lösa problem om dem uppstår.
Åsa är expert på sånt så jag är super nöjd med henne som tränare.

Framridning över bommar utan stigbyglar