Lugnare uteritt
Var hos suede igår och red ut på damen. Idag blev det tränsbett och graman, då jag har ridit mycket på pelhamet ett tag. Hon var fin faktiskt, Så gårdagens ridning gick igenom någonstans iallafall, alltid positivt.
Började med att skritta iväg ut i typ sjumilaskogen på en asfaltsväg i 15 min, hon knatade på och ville bara vända hem kanske 3 gånger.
Sedan tog vi lite lätt trav på en grusväg tills hon kändes varm i kroppen. Hittade sedan en äng som vi galopperade runt i olika tempon och i båda galopperna. Där blev hon stark och tog inte igenom i vänstern, det vill säga, hon tog inte vänster skänkeln utan hoppade glatt undan i någon slags egen rörelse från högre skolan.
Så där fick vi tjaffsa lite ner i skritt innan hon gick med på någon sånär bärighet i dem andra gångarterna.
Sen skulle vi pausa och jag tänkte att vi kunde gå på en spännande upptäcksfärd, fortsatte alltså på den lilla asfaltsvägen. När vi hade skrittat i 10 minuter utan ett tecken på bebyggelse eller ens en liten stig att svänga in på, så till min stora irritation och till suedes enormt stora glädje vände vi hemmåt igen.
Red henne lite längre i halsen och lite lägre hemmåt i galopp och sedan trav, innan 15minuters skritten kom.
Hon känns rätt fin att rida, är sugen på lite bommar men vi får hålla oss tills lella har fixat ridhuskort för mitt ute på åkern kan man inte direkt trolla fram ett par bommar, hur glatt man än önskar.
Började med att skritta iväg ut i typ sjumilaskogen på en asfaltsväg i 15 min, hon knatade på och ville bara vända hem kanske 3 gånger.
Sedan tog vi lite lätt trav på en grusväg tills hon kändes varm i kroppen. Hittade sedan en äng som vi galopperade runt i olika tempon och i båda galopperna. Där blev hon stark och tog inte igenom i vänstern, det vill säga, hon tog inte vänster skänkeln utan hoppade glatt undan i någon slags egen rörelse från högre skolan.
Så där fick vi tjaffsa lite ner i skritt innan hon gick med på någon sånär bärighet i dem andra gångarterna.
Sen skulle vi pausa och jag tänkte att vi kunde gå på en spännande upptäcksfärd, fortsatte alltså på den lilla asfaltsvägen. När vi hade skrittat i 10 minuter utan ett tecken på bebyggelse eller ens en liten stig att svänga in på, så till min stora irritation och till suedes enormt stora glädje vände vi hemmåt igen.
Red henne lite längre i halsen och lite lägre hemmåt i galopp och sedan trav, innan 15minuters skritten kom.
Hon känns rätt fin att rida, är sugen på lite bommar men vi får hålla oss tills lella har fixat ridhuskort för mitt ute på åkern kan man inte direkt trolla fram ett par bommar, hur glatt man än önskar.
Kommentarer
Trackback