Ledarskap

Ledarskap kan man i princip iaktta i tre olika sammanhang, som har det gemensamt att en individ i en grupp får resten av gruppen att flytta sig.

Första sammanhangen är när hingsten samlar ihop gruppen för att flytta den, vanligtvis för att andra grupper kommer för nära. När han samlat alla driver han dem framför sig tills avståndet till andra grupper är tillräckligt stort.

En annan form av ledarskap inträffar under gruppens vanliga strövtåg, när dom betar och förflyttar sig till viloplatser och vatten. I princip kan vilken häst som helst ta initiativ till att gruppen sätter sig i rörelse, genom att den långsamt börjar dra sig ifrån gruppen. Men det är ofta ett äldre, erfaret sto som leder gruppen i sådana fall. Om de andra hästarna är motiverade, om de t ex är törstiga, låter de sig villigt dras med, och så följer alla efter.

I flyktsituationer, t ex om gruppen skulle attackeras av rovdjur eller om främmande människor kommer för nära, är mönstret ett annat än om gruppen rör sig frivilligt. Vilket som helst av gruppens djur kan så snart en fara observeras, ge sig till att fly, och då åstadkomma signalsystemet att även resten av gruppen, om faran som påtaglig, följa efter den första flyende hästen. Gruppen bildar en tät klunga, fölen håller sig mycket nära sina mödrar, och haremshingsten springer längst bak, mellan flocken och faran.

Rangordning

I gruppen så görs det alltid upp en rangordning av alla hästarna. En häst uppnår dominans och hög rang genom att vara så aggressiv att en annan häst viker undan, vilket betyder att den senare blir underlägsen och accepterar en lägre plats i rangordningen.

Ett sätt att kolla i sin egen flock är att se hur många hot hästen tar emot respektive ger till andra hästar. Den häst som är ranghögst ger mest hot och tar emot minst hot, och den häst som är ranglägst tar emot många hot och ger inte så många hot själv.

Olika hot

Bettvarning,tillbakalagda öron och blottande tänder, riktas mot motståndaren.

Sparkvarning, bakdelen med piskande svans vänds mot motståndaren och ett bakben lyfts.

Bett, om motståndaren inte flyttar sig utvecklas hotet om bett till ett riktigt hugg, vanligtvis i halsen eller bakdelen.

Spark, sparkvarningen följs av enstaka sparkar med ett ben, eller flera sparkar med det ena eller båda bakbenen.

Förföljelse, en häst kan med strukna öron och hot om att bita och jaga bort en motståndare genom att förfölja den.

Rangordningen skapas och upprätthålls med hjälp av hot, kraftmätningar och undanmanövrar. Om det kommer in nya djur i gruppen, placeras dom med hjälpa av hot in i rangordningen inom loppet av en eller två dagar, därefter är lugnet återställt.

 

All text från Agria

Tagg Tagg

En vecka kvar nu tills det drar igång. Super kul ska det bli :)

Det absolut bästa är att det är LB:0 som är förklassen, döden för några, super bra för oss. Smokey går verkligen guld i det programmet, ja om alla knappar sitter där dem ska den dagen.

Så nu ska benlindor tvättas, kavaj fixas till, schampo inköpas och snoddar hittas igen.

 

Det är ju igentligen halva grejen med att tävla, att förbereda allt. Är man inte bäst kan man ju alltid försöka vara snyggast. Eller hur?

Har tagit tag i denna bok nu, efter många år av velande, då jag har tyckt att filmen var hemsk, vad skulle då boken vara?
Jag tycker att den hittils har varit främmande, även om man får ett släng av illamående när olyckan beskrivs i detalj, usch och fy för halt underlag och långtradare :/

 

 

Det finns en allmän uppfattning att hästens form påverkar hästens rörelser. Vid utbildning och träning av hästar används olika slags hjälptyglar bl a för att reglera hästens huvud- och halsposition och därmed hästens rörelser.

I FEI: s reglemente för dressyrtävlingar beskrivs att hästens ideala position är när den arbetar med eftergift i nacken och nosryggen i det närmaste lodrät mot marken. Det anses allmänt att hästens huvud- och halsposition inverkar både på hästens ryggverksamhet och på fram- och bakbensrörelser, men det finns få vetenskapliga studier som kan bevisa detta.

Franska forskare har genomfört en studie i Saumur (på den franska nationella ridskolan). Syftet var att jämföra rörelserna i skritt och trav hos en grupp hästar, dels med tre olika slags hjälptyglar och dels utan tyglar. I studien användes åtta ridhästar i åldern 4-19 år. De var tränade i olika discipliner (hoppning, dressyr och klassisk akademisk ridning). Hästarna arbetades regelbundet i en automatisk skrittmaskin med tre olika typer av hjälptyglar:

1. Halsförlängare (gummisnodd): ett elastiskt band som förbinder bettet med en gjord och som används för att minska vinkeln mellan hästens huvud och hals.
2. Chambon: denna hjälptygel löper via bettet och till nacken och fästes i en gjord för att öka vinkeln mellan huvud och hals.
3. Backlift: denna tygel förbinder hästens bröst, manke och nacke med en gjord (utan att fästas i bettet). Liksom Chambonen ökar den vinkeln mellan huvud och hals. Denna hjälptygel används främst i Frankrike.

Vinkeln mellan hästarnas huvud och hals var under dessa omständigheter i genomsnitt 115 grader utan tyglar, 85 grader med Halsförlängare och 125 grader med Chambon och Backlift. Halsförlängaren minskade vinkeln mellan huvud och hals medan både Chambonen och Backliften ökade den.

Testerna bestod av att hästarna arbetades 2 minuter i skritt och därefter 2 minuter i trav i vardera höger och vänster varv. Hästarnas gångarter analyserades med hjälp av ett särskilt system som mätte deras acceleration samt fram- och bakbensaktion och rörelser i skritt och trav.

Resultaten från denna studie visade att alla tre hjälptyglarna påverkade hästarnas rörelser i skritt och trav, främst genom en ökad frambensaktion i trav. Chambonen ökade både hästarnas bakbensaktion i trav och bakbenens drivkraft i skritt. Backliften gav den största ökningen av frambensaktionen i både skritt och trav, medan drivkraften i bakbenen var lägre i jämförelse med de andra hjälptyglarna.

Sammanfattningsvis kan man säga att Chambonen ökade bakbensaktionen hos hästarna medan Backliften istället ökade aktionen i frambenen. Användning av Halsförlängaren resulterade i den största frambensaktionen i trav och den största bakbensaktiviteten i skritt.

Slutsatsen från denna studie är att hjälptyglar påverkar både hästens rörelser och frambens- och bakbensaktion. Alla tre hjälptyglarna ökade frambensaktionen hos hästarna oavsett vilken effekt de hade på vinkeln mellan huvud och hals. Forskarna föreslår att Chambonen kan användas som ett kompletterande hjälpmedel för att öka hästens bakbensaktion.

HC kommentarer: Olika typer av hjälptyglar används i utbildning och träning av hästar. Det är viktigt med kunskap om den speciella effekt som dessa tyglar kan ha på hästens rörelser. Vissa av dem kan, speciellt om de används av orutinerade ryttare, öka risken för skador hos hästen.

Taget från agria

 

 

 

 

Svar: Jag rider på sorunda, sork. Dem jag inte har ridit där är Destiny, nova och passe.
Jag kan berätta om stallet i ett annat inlägg med lite mer bilder.
Min praktik kan jag också ta i ett annat inlägg, mer utförligt.
:)

13/3 Klubbhoppning

20/3 Lokal dressyr, första omgången av allsvenskan, hemma på sork. LB:0, LB:1

1/5 Lokal dressyr, andra omgången av allsvenskan, Tungelsta RK, LC:2, LB:1

15/5 KM dressyr
15/5 Lokal dressyr, FINAL i allsvenskan, Högvretens ryttare, LB:3

29/5 Regional dressyr, hemma.

2/6 KM hoppning

 

Modell: Cavallo Sidney
Pris: just nu 4495:-
butik: Hästbiten

Passform: Special beställda från tyskland, utomordentlig passform. Mjuka från start.
Leveranstid: 3-5 veckor
Produktens minus: Snörningen går lätt upp/av, behöver några varv hos skomakaren.
Produktens plus: Skinnet som är mjukt och följsamt, samtidigt som det inte sjunker särskillt fort. Lätta att putsa och hålla rena. Inga problem med dragkedjan. Mjuka i foten, ger optimalt stöd i alla olika sadlar.

Vad är igentligen dealen med att inte använda hjälm?

Vad är igentligen en godtagbar ursäkt?

Att håret blir förstört?

Att min häst är så snäll?

Att eliten inte har hjälm?

Att det är varmt?


Med dagens tekniskt framtagna hjälmar så är varken bekvämlighet eller värme en godtagbar ursäkt, hjälmarna är lätta och har mycket god passform nu.
Dem är för övrigt mycket snygga och det finns en hjälm för varje smak, dem hopp intresserade drägglar efter GPA modeller, dressyrnördarna hittade direkt charles owen,
Distanserna hittade uvex och lamicell.
Att rida runt hemma i god tro att jag kommer aldrig ramla av, det är bara folk med låg hjärnkapacitet som tänker så.

En dag blir även din häst rädd, kastar sig, och du flyger in i staketet med huvudet före och kanske dör, blir förlamad eller hamnar i rullstol.
Alla kan bli förlamade av hjärnskador, den yngre ponny ryttaren, dressyrryttaren på elitnivå, den pensionerade westernryttaren och den vanliga uteritts ryttaren.
Olyckan med hans förfärliga konsikvenser ser ingen skillnad på folk och folk.


Så, för guds skull, andvänd hjälm, oavsett om det är varmt, jobbigt eller fult. Det är endå mer praktiskt att kunna gå själv efter ridpasset istället för att åka till akuten med helikopter.

 

Frågan är bara varför?