Nu har jag faktiskt hållit mina shoppinggalna fingrar under hård bevakning (på tangentborden också haha!)
så jag tyckte att jag förtjänade det här pannbandet som följde med hem från lyckås :)
Den är super varm och mysig!

Sen har jag ju någon vrickad maniac fetish för ridstrumpor så ett till par hängde såklart med hem :P
Hahaha har sjukt mycket ridstrumpor, men jag har verkligen blivit helt frälst i dem enfärgade, sååå mycket fräshare än dem rutiga man hade som liten.
Jag tycker också att det är skönt att ta på sig nytvättade strumpor + att det är roligt med variation.
KL kollektion håller längre!

strumpan är mer mellanblå än på bilden :)

 

 

 

Text kopierad från vår älskade, underbara havrepappa! hahahah!

 

 

Det finns ett nätverk som på allvar kallar sig för "Nej till stil". Jag kan inte låta bli att dra på munnen åt det namnet, och jag föreställer mig att de där människorna som är så emot "stil" förmodligen går klädda i foppatofflor, glesbygdskavaj och kepa. För det är så långt ifrån stil som jag kan föreställa mig.

 

Tydligen så handlar det istället om en grupp ponnyföräldrar som är emot att barnen skall hoppa både snyggt och bra när de tävlar i SM på ponny. Gruppen "Nej till stil" tycker att det räcker med att barnen hoppar snabbt och vinner. Den med minst fel och snabbast tid, oavsett hur det ser ut, borde vinna. Man har startat något som kallas för "stilbedömningskriget", och jag suckar tungt i min ensamhet.

 

Jag har läst diskussionerna på Tidningen Ridsports hemsida och det som slår mig är alla de brösttoner som både sidor tar till. Någon tyckte att "stilhoppning kommer att förstöra för ryttarna flera år framöver". En annan menade på att "barnen hade så mycket att tänka på när de red att de inte skulle behöva ta hänsyn till hur de red sin ponny". En tredje var tydligen psykolog och påtalade att det inom bedömningssporter fanns flest anorektiker, självmord mm mm. SUCK!

 

Låt mig bli överdrivet tydlig. Ni är patetiska hela bunten. Vi pratar väl om barn som tävlar på ponny? Stilbedömningskriget... Jag har förresten fått in rykande färska bilder på hur kriget fortlöper. Utanför Strömsholm så har Hoppkommitéen samlat sina styrkor och slagit en järnring runt kansliet

 

 

Samtidigt så anfaller upprorsmakarna i nätverket "Nej till Stil" på bred front och försöker bli av med den dumma stilbedömningen.

 

 

Det så kallade stilbedömningskriget är dagens I-landsproblem, och ni som vill se vad ett riktigt krig är kan ju googla efter bilder på "krigets offer" så får ni se hur det kan se ut utanför er inskränkta värld. Jag tror att "krig" är ett lite väl starkt ord att använda?

 

Jag kan ju lika gärna fortsätta att vara ironisk och meddela att jag själv tänker starta ett nytt nätverk. Jag är emot att något barn skall tvingas riva ett enda hinder när de tävlar. Dessutom så borde inget barn få en bättre tid än någon annan. Därför har jag startat nätverket "Nej till rivningar och tidtagning".

 

Riksidrottsförbundet är Sveriges främsta beslutande organ när det kommer till idrott i det här landet. De menar att idrott för barn i första hand skall vara lekfull, allsidig och bygga på barnens egna behov och förutsättningar. Att barn via idrotten skall lära sig "fair play" och respekt för kamrater och ledare och att resultaten inte skall vara det avgörande vid tävlingar.

 

När det kommer till ponnysporten så är det ta mig fan alltid (o)väsen. Det är dock inte i första hand de aktiva barn och ungdomarna som har synpunkter, utan det är deras föräldrar. Det är ständigt uppblossande "krig" om än det ena och än det andra. Att vara en ponnyförälder verkar vara detsamma som att vara ständigt upprörd över något som påverkar deras barns tävlande.

 

Om ponnyföräldrarna inte är jättearga över att det har införts en fasansfull och orättvis  stilbedömning på SM, så är föräldrarna istället upprörda över borttagna prispengar för barnen, eller för att man ändrar reglerna om mätning så att Brunte (med en mankhöjd på 1,86) inte längre kan gå som en "maxad D-ponny".

 

Varför är ni ponnyföräldrar alltid så arga? Varför tror ni alltid att hela världen är emot er? Varför är det så viktigt för er personligen att era barn vinner? Läs RF:s mål för barns idrott igen, och fundera sen lite på hur ni bidrar till att de målen uppfylls inom ridsporten.

 

 

http://www4.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_400983/cf_57129/P%C3%A5lleposten%20del%204.PDF

hittat hos tlop

I söndags så var vi iväg igen på dessa eviga dressyrtävlingar (haha) med izza&rollepolle.
Dagen till ära så skulle dem debutera msvb:5, det svåraste programmet i b klasserna.
Något som dem gjorde mycket bra också, 65% och några enstaka poäng utanför placering och då hann dem både med felridningar och avbrott.

Jätte duktiga!
Anläggningen låg i gnesta och var verkligen dreamy, trästaket, knallgröna hagar, en damm att vila ögonen på och sjukt många ridbanor. yummi.

Igår var jag hos smokeybus och pysslade med honom, badade benen och svansen, friserade lite och rykta ordentligt.
Haha det var ju en skaplig skillnad från när jag såg honom, lermonstret själv lixom.
Så himla mysig att hålla på med, älskar den hästen<3

...

 

 

Sköna kommentarer inom ridsporten som kan lysa upp ens dag!



- Kanske har jag mött ridjesus till slut!! hahaha!


- Han sprang som en galen jude!


- Mina händer går och lägger sig för att typ aldrig mer resa sig igen.


- Hon var typ som en snögubbe. (snögubbar har INGEN hals haha)


- Fan nu fick jag helvettessadeln igen.


- Han var helt mad. Han var som... dem där bakterierna i tandkräms reklamen!


- jag tror smokey har gjort yoga på huvet i en lerpöl idag.


- Ja det gick jätte bra! sen fattade vi galopp...

tröja från Gersemi, 1195 kr


tröja från hööks, 249kr

Dressyrmupparna.se

tlop.se

carlsson.blogg.se

izabellallmyr.blogspot.com

teamsl.se

Det är dem jag följer slaviskt :)

Sen följer jag även emmas,linas,rebeckas, catago, showjumper och en del andra bloggar, men då blir det två dagar i veckan kanske :)

Fick en kommentar som jag tänkte ge mig på att försöka få ett bra svar till.

Anonym om :):

Hej :) Skulle inte du kunna skriva ett inlägg hur man ska tänka för att få hästen i form/på tygel/fram till bettet/jobba med bakbenen osv.( du fattar...)? Har ridigt jättelänge och har aldrig riktigt lyckats få det fungera och få den känslan... Hur ska jag tänka? :)

Du kan börja med att renodla alla hjälper. Alltså att du ska få en reaktion från varje hjälp, med så lite styrka som möjligt. Det enklaste är att rida i skritt, göra halt och sedan gå fram. När du tar i tyglarna ska hästen stanna direkt och när du ber den gå fram ska den skjuta framåt. Om den inte gör detta får du förtydliga dina hjälper, dvs, kanske lägga till spöt. När du känner att hästen blir mer lyhörd så lägger du till att den ska gå undan får din skänkel lätt.

Då är det viktigt att du bestämmer dig innan för exakt hur mycket och hur länge du vill flytta undan tex. inner skänkeln.(så att inte hästen avbryter skänkelvikningen själv/ springer åt sidan längre än du vill).

Man ska ha i tankesättet att du får fart på bakbenen, alltså ska hästen vara aktiv bak men du måste fånga upp energin i handen, så att inte all energi du skapar försvinner framtill/ hästen blir lång eller springer iväg.
Det gör man genom förhållningar, halvhalter och ställning.

Det är otroligt viktigt att man är mjuk i sin hand men endå bibehåller ett stöd. Lite som ett gummiband. När hästen gör rätt ska den ha en eftergift, då behöver inte tygeln glappa, men man skall mjukna ordentligt i handen.
Det är svårt att i text förklara hur man skall rida ihop en häst eftersom att alla hästar är helt olika varandra.
Oftast så tänker ponnyer mycket mer "uppåt" än stora hästar.

Halvhalter gör vi alldeles för lite. Varje gång du ska göra en volt, göra en övergång, ställa åt andra hållet osv. så ska du förbereda hästen med en halvhalt. Då vi visar du att det ska hända något nytt och hästen blir mer uppmärksam på dig. En halvhalt är ingen "halv- halt", du ska alltså inte bara dra i tyglarna och sedan är den klart.

Krama om i tyglarna så att bettet rör sig, när du får en slags reaktion från hästen så mjuknar man igen. Detta ska kanske ta en halvsekund att utföra. När du rider på volt kan du tänka 2 halvhalter per varv.
Öka gärna gångarten några steg, för att sedan göra en halvhalt (samla upp energin du har skapat) och sedan rida framåt igen. Då aktiverar du bakbenen.

Men det viktigaste är nog att du själv bestämmer allting hela tiden. Vill du skritta långsamt så gör det, ta tag och gör halt om dina halvhalter inte går igenom. Vill du trava på ordentligt en kortsida, så gör det. Vill du flytta undan skänkeln i galoppen så gör det, Det gäller att vara bestämd och att ge beröm och eftergift när hästen gör rätt.


Det vanligaste är att ryttaren har hästen ihop och loss i skritt, men tappar hälften i trav och exakt allt i galopp.
Det gäller att tänka att du ska rida lika dant i trav och galopp, även fast det går fortare och är svårare. I dem snabbare gångarterna så kräver det mer precision och kvickhet av ryttarens hjälper än i skritten för att bibehålla hästen ihop.


Ryttarens sits är viktig i arbetet. Sitter du ex. snett så måste hästen parera upp dig hela tiden för att ni ska kunna genomföra övningarna. Då är det inte helt lätt att komma ihop genom ryggen.
När din sits är stark nog så kommer den att bli en fördel för dig i ditt arbete med att få hästen fram till bettet.

Sen måste man hitta en följsamhet i sin sits och att kunna sitta rätt men endå inverka effektivt.
Det är super svårt och det får nästan alla träna på dagligen.


Något jag tycker är viktigt är att hästen inte lägger sig i handen och går på bogarna. alltså kraftigt bakom lodplan.
Men det är något man får arbeta med när man väl har hittat knapparna på hästen.


Att vara positiv själv är viktigt. Hästar är otroligt känsliga, även om den lilla ponnyn går med bakåtstrukna öron så ger det otroligt mycket om den får en klapp på halsen om den har utfört något bra.
Hästar vill jobba och göra rätt, så det är viktigt att du som ryttare redan när du gör iordning din häst är positiv och glad.

Att inte slarva tycker jag är självklart. Alltså, att vara noggrann.
Lyssna ordentligt på instruktioner och gör exakt så. Alla övningar har en baktanke, att det är övergång i hörnet kanske gör din häst mjuk så gör övergången där den skall vara, och inte 5 steg efter.

Går du på fyrkanten, så gå ut ordentligt i hörnerna, HELA TIDEN, för fyrkantspåret är mer fyrkantigt än ovalt.
Går du på volt ska det inte vara några hörn.
Genom att rida noggrant och inte gå på något slags ovalt spår på fyrkanten så vaknar även den mest svårridna ridskolehästen. Genom sådan ridning så får du med en del gratis saker.

- Du tittar upp mer för att planera ridningen (din hållning blir bättre)
- Du arbetar mer med din inner skänkel för att få ut hästen
- Du blir mer konsikvent i din ridning för att du vet vart och när du skall utföra saker.
- Då vet du också vart det är viktigast att göra halvhalter (strax innan)



Att tänka att man anpassar tempot.
Rider du en pigg häst så ska du tänka att du bestämmer tempot. Vill du rida långsammast i ridhuset så gör du det och det får hästen finna sig i.
Rider du en segare häst så kanske du vill rida snabbast i ridhuset en liten stund, då gör du det.
Bara för att du rider den hetaste hästen betyder inte det att du ska behöva rida om alla för att det går för fort,
det handlar återigen om kontroll och att bestämma.



Vet inte riktigt om jag har förklarat på rätt sätt, men grunden i att få hästen fram till bettet är att

få fram en energi för att sedan fånga upp den energin i handen med halvhalter.
Att vara bestämd i sin ridning och att rida likadant i alla gångarter.
Att ge beröm utan att släppa allt.
Att sitta korrekt men att inverka effektivt.
Att rida med mycket halvhalter.
Att tänka framåt
Att vara positiv
Att vara noggrann







Allt detta kan vara otroligt svårt att uföra beroende på hur hästen är. En långsam häst tror man oftast att det svåraste är att rida framåt, men oftast så tränar den hästen mycket sällan på att bromsa så det kan bli otroligt svårt att samla skritten på en sådan häst.

Samma sak på en pigg häst så kan det helt plötsligt bli super svårt att trava på ordentligt med stora steg när den går på tygeln. Oftast när man jobbar med hästens lite svagare delar så blir dem fina av det och mjuka.


Men det är sånt här som är tjusningen i ridningen, dem är verkligen fantastiska varelser.


Hoppas du fick svar på din fråga någorlunda iallafall, om inte så fråga gärna igen så ska jag försöka förklara bättre.

På senaste tiden har jag haft en känsla.

Det är dags.

En plan börjar ta form.

Inget ni kan få veta nu, tyvärr.

Men tidsnog!